Ever read...

Land of Lions
av Cassandra Jean.

Bilden är från MangaMagazine.net och är ritade av Cassandra Jean

Det är en serie om två krigare som ger av för att hitta ett botemedel mot den obotliga sjukdom som har drabbat deras kung. Historien utspelar sig i en värld där människor inte bara samexisterar med djuren utan också har tagit till sig deras maner. Huvudkaraktären Faris kommer från Land of Lions och kallas bland sitt folk the Black Knight eftersom att han är delvis lejon delvis panter. Tillsammans med sin vän Gates ger de sig av på en resa bland alla länderna för att hitta the Immortal Chalice (den odödliga bägaren) som ska rädda livet på deras kung. På sin resa får de träffa alla möjliga slags folk och personer som alla vävs in i berättelsen.

Bilden är från MangaMagazine.net och är ritad av Cassandra Jean

Det som gör den här berättelsen speciell för mig är konceptet att folk tar efter egenskaper från de djur som bor i landet. Jag har själv en del berättelser med samma koncept och att se att det finns andra som tänker likadant känns spännande. Jag tycker om sättet på hur hon behandlar konceptet, hur om man bor i Land of Lions så ser man ut på ett visst sätt, man har en speciell matkultur och att man har en typ av klädstil. Jag gillart!

From the left: Gates (lion), Faris (lion/panther), Trisha (lion), Camille (snail), Sasha (crow). Bild ifrån Cassandra Jean- devaintart

Men innan jag visste om konceptet så föll jag för sättet serien är ritad på. Den är så olik någon annan manga jag läst förut. Vilket kan ha att göra med att författaren och konstnären Cassandra Jean är ifrån USA, så egentligen är det inte manga... Hur som haver så är denna serie både berättelse- och bildmässigt otroligt uppfriskande efter alla likande manga-stories.
Bilderna då? Hur skiljer de sig ifrån manga?? Jamen kolla på dem! Så enkla, så råa på ett sätt men ändå oerhört fina. Till skillnad från manga så känns det här enklare att rita, inte en massa precisa detaljer men jag kan tänka mig att det ligger lika mycket arbete bakom Land of Lions som vilken annan mangaserie som helst.

Bilden är från MangaMagazine.net och är ritad av Cassandra Jean

Cassandra Jean har skrivit och ritat fler serier än Land of Lions och för mer information om dem och skaparen själv så länkar jag till diverse sidor.

DeviantArt-  http://cassandrajean.deviantart.com/ 

Blogg-  http://cassandrajeanart.blogspot.se/ 

Twitter-  https://twitter.com/cassandrajp 

Tumblr-  http://cassandrajp.tumblr.com/ 

För att läsa Land of Lions rekommenderar jag MangaMagazine.net där även andra av Cassandra Jeans serier finns för den nyfikna.

Kram Hojjan!

Camilla Plum!

Jag upptäckte Camilla Plum för några år sedan när hennes program gick på SVT. Först kollade jag på programmen för att det inte gick något bättre på tv och jag är trots allt intresserad av både mat och trädgård. Plums program blandade båda ämnen perfekt. Men det som gjorde att jag föll var det avsnittet när hon tog hand om sin tomatskörd. Hon gjorde, vad jag vill kalla, världens enklaste och godaste tomatsås! Hon tryckte ner tomater av olika sorter och färger i en stor glas burk, petade ner kryddor och vitlök mellan tomaterna och hällde till sist på olivolja och salt. Sen satte hon på locket men skruvade inte fast det helt för nu skulle hela burken in i ugnen! Japp, ni läste rätt, in i ugnen med den. Där fick tomaterna stå till de såg kokta ut, då tog hon ut dem och skruvade fast locket ordentligt och sen ställde hon tillbaka dem i ugnen på eftervärme och där de fick stå tills de svalnat.
När jag såg det programmet tyckte jag att det verkade helt otroligt och fantastiskt. Vilket bra sätt att göra hemmagjord tomatsås på! Den sommarn hade vi ett överflöd av tomater så självklart letade jag rätt på receptet, översatte danskan till någorlunda begriplig svenska och satte igång. Jag måste säga att det är något av de bästa recepten jag har prövat.
Till saken hör att jag nu är Camilla Plum-frälst. Så när jag nu en sysslolös sommarkväll sitter och rullar tummarna och letar på nätet om hur man gör ett köksland utav en gräsmatta så kom jag och tänka på Plum. Tänk om hon har några trädgårdsprogram som jag inte har sett... (googlar på nätet) Oh tänka sig, det hade hon! Och så har jag lärt mig ett nytt ord. Haven är danska för trädgård. Något av det första hon gör i programmet är att göra om en gräsmatta till ett köksland, nämen vilken otrolig tur jag har!

Och nu tänker jag dela med mig av min otroliga tur till er, för här är tomatreceptet och en länk till trädgårdsprogrammet.

Här har vi en tös som är stolt över sina tomater

Konserverade tomater- Camilla Plum

• 2 kg mogna tomater
• 2 dl olivolja
• 1 hel vitlök, plockad i klyftor
• En stor handfull färsk basilika
• 1 1/2- 2 msk grovt salt
• Glasburk

Dela de största tomaterna, de små går in hela i burken. Fördela dem i glasburken så att de är helt fulla.

Pressa tomaterna samman. Peta i basilika och vitlök på båda sidorna längs burken, ha på salt, häll olivoljan över och skruva nästan på hela locket, om det inte är konserveringburkar med gummiring för du ska locket helt på. När man värmer upp glaset så vill ånga komma ut, om locket då är helt stängt så exploderar burken. Men med gummiring slipper man det.

Sätt burkarna i ugnen på 110 grader och låt de stå tills innehållet liknar kokta tomater, att de har fallit samman och det bubblar lustigt i glaset. Ta ut burkarna och skruva på locket ordentligt med grytlappar medan de är varma. Sätt tillbaka dem i ugne och kyl av. Konserveringsglas för stå kvar i ugnen tills de svalkas av.

Någon har kommit för att stjäla tomaterna!

Kram Hojjan!

Finaste fiket 1

Inom en radie på ungefär 30 minuter från där jag bor finns det otroligt fina fik, ingen är den andra lik och alla erbjuder olika smaker och möjligheter. Idag tänker jag skriva om fiket jag gillar allra mest, nämligen Ekenäs Kvarn.

Jag vet inte om det är någon ny trend men hursomhelst så börjar kvarnar bli otroligt populära. Ekenäs kvarn, Warbro kvarn, Saltå kvarn. Grejen med Ekenäs kvarn är att det är otroligt fikabröd, härlig miljö och hemtrevlig inredning (älskar den stora Gustav Klimt affischen! syns på bilden längst ner) och att det sen har ett litet rum fyllt med diverse antikviteter gör sitt till. Jag är kär i alla de vackra sakerna som står och trängs. Vackra, gamla, stilfulla, eleganta. Det finns många adjektiv att beskriva dessa ting.

Nytt för i år är de engelska kolorna som förvaras nostalgiskt i stora glasburkar. En krona styck och hälften av denna krona, alltså 50 öre, skänks vidare till kvinnojouren i Flen. Jag offrar gärna lite pengar och tänder på dessa goda brittiska kolor i förmån till välgörenhet. Jag erkänner, jag är en gottegris och favoritgodiset är nog kolor, karameller, polkagrisar och choklad. Kunde jag så skulle jag gladeligen ta en tripp ner till Gränna varje gång mitt polkagrisförråd tar slut.

Men det är inte bara kolorna och antikviteterna som drar mig till Ekenäs kvarn. Som nämnt ovan, det är det goda fikabrödet. Här finns det mycket att välja mellan och allt till ett rimligt pris. Det är inga skyhöga priser trots fikets popularitet. Här är en del av utbudet:

Äppelpaj med vaniljsås

Chokladfudgepaj med grädde (den är supergod!)

Pecannötspaj med glass

Syster Annas ekorrbo- formkaka med jordnötter och kolasås

Afternoon-tea med scones

Dessutom bjuds på mackor som du aldrig sett förrut med rökt gädda som fångats i en närbelägen sjö och minst tio olika sorters te. Som den te-älskare jag är så kan ni förstå att det är rena himmelriket. Ekenäs är ett kafé i min smak, jag vill nog till och med sträcka mig så långt att säga att det är mitt absoluta favoritkafé och mycket ska till för att få mig att ändra åsikt.

Förutom kaféet finns det dessutom en teater beläget i högra delen av kvarnen och på övervåningen kan man gå på yoga. Har man lust att gå en stump är det fullt möjligt att ströva omkring i parken tillhörande Ekenäs herrgård och kanske till och med ta en tur in på Ekenäs trädgård beroende på säsong. 

Vad mer kan jag säga? Jag gillart, helt enkelt! Hoppas du gillar det med.

Kram Hojjan!

Hemgjord yoghurt!

Jag är på väg mot att bli självförsörjande. Sakta men säkert jag lär mig grunderna i matlagning. Förra helgen gjorde jag pasta. Själva degen var otroligt lätt att göra, kruxet var att kavla den tillräckligt platt och få till alla fina former. Det hela är mycket lättare med en pastamaskin men vår maskin saknade vev och jag fick stå i timmar och snurra på en skruvmejsel för att få till det. Men pasta blev det!

Den här helgen tog jag steget mot hemgjord yoghurt, vilket också var lätt att göra. Receptet är taget ifrån boken Svenska Ostar skriven av Mia Öhrn och Henrik Francke. Mia Öhrn är ett välkänt namn inom sötsakernas värld, hon har skrivit ett flertal kokböcker och som sent som  i höstas kom hon ut med boken Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk. På hennes blogg kan man hitta många goda recept på både det en och det andra. Henrik Francke måste jag erkänna att jag inte känner till så jag utgår ifrån den korta introduktionen som boken erbjuder. Han är skribent, fotograf och har skrivit bland annat prisbelönta Brödälskare och Gucka- världens röra.

Yoghurt

Ca 1 liter

1 liter standardmjölk

2 tsk naturell yoghurt

Hetta upp mjölken i en kastrull till strax under kokpunkten (ca 95-96 grader). Dra kastrullen från plattan och låt mjölken svalna till 43 grader. Vispa ner yoghurten i mjölken och häll blandningen i en termos. Låt termosen stå i rumstempertur i ungefär tolv timmar. Häll yoghurten i en burk och kyl den.

Jag hittade en annan fin sida på nätet om hur man gör sin egen yoghurt och fil bland annat, Alternativ.nu- praktisk kunskap om självhushållning. Dom tipsar om att när yoghurten man gjort själv börjar ta slut kan man göra en ny sats på den yoghurt man har kvar.

Jag hällde upp min yoghurt på en föredetta juiceflaska idrån Frankrike, den hade den perfekta storleken och formen för ändamålet. Buketten till höger är blåbärsris och buketten till vänster är blommor plockade längs vägrenen, det är liten blåklocka, prästkrage, rågblåklint, röllika och så är det en liten lila blomma,en liten gul blomma, en sorts gräs, fluffiga gula, vita och gräddvita moln av någon slags blomma.

Tänk att man kan plocka så fina blommor längs vägrenen.

Kram Hojjan!

Mer musik!

Vad sägs om lite mer med musik? Det här är en koreansk indiegrupp som heter Soran. Det är en fin, lugn låt som man blir glad av. Lite svår att sjunga med i men det får man ta. Det måste erkännas att jag mest gillar videon som är helt otrolig, låten är lite... vanlig och det känns som jag har hört den förut om man bortser ifrån koreanskan.

Och så lite koreanska!

안녕하세요 (annyeonghaseyo)

Det betyder, rätt och slätt, hej.

Så 안녕하세요 allihop!

Kram Hojjan!

Trädgårdsmästarens Lilla Gröna

Precis som varje kinesisk kommunist en gång i tiden hade Maos Lilla Röda och varje tonårsflicka hade sin hemliga dagbok likaså behöver varje trädgårdsmästare en egen liten grön dagbok där man kan skriva ner allt som händer i trädgården, vad man har sått i vilka lådor eller land, vilket väder det var den vintern och hur mycket frukt plommonträdet gav det året. Det är alltid bra att ha koll på vad som har hänt i ens trädgård tidigare år, speciellt om man håller på man växelbruk då man helst inte vill så samma sort på samma plats år efter år. Har man fyra lådor så är det nog rätt enkelt att komma ihåg vad som odlades i vilken låda men har man som vi har här hemma femton lådor, ja då är det svårare att ha koll. Och nu har jag äntligen tagit mig i kragen och införskaffat en rejäl bok som räcker i många år. Grön är den dessutom. Jag köpte boken på ORDNING&REDA och det jag tycker bäst om med den är bandet som man lägger mellan sidorna, då är  det så mycket lättare att veta vart man är.

Medan jag åt lunch fyllde jag i sidorna med skisser på lådorna och vad som växer där. Jag började med att skriva År 2012 och gjorde ett kort redogörelse om hur året har varit hitintills, väder- och växtmässigt, när syrenen blommade och och hur mycket det har regnat.Sedan ritade jag låda för låda och skrev ner vad som växte var. Jag ritade även upp växthusbädden och vårat potatisland bakom huset. Min plan är man också ska ta bilder och lägga in i boken så man vet hur trädgården faktiskt såg ut. Det kommer förhoppningsvis bli en underbar liten trädgårdsdagbok som man sen under vintertid kan ta fram och glädjas över.
Ju mer jag tänker på det desto mer inspirerad blir jag att skriva in allt om trädgården. Man kanske skulle föra in en tabell som visar hur mycket det regnar i sommar? Man kan ju alltid skriva in de experiment man har för sig, till exempel i år så har mamma och jag sparat en del matlökar från förra året (egentligen så var det mer att vi glömde att ta upp dem). Vi tänker låta de gå i blom för att se om man på så sätt kan få ut fler lökar som man sen själv kan sätta istället för att köpa sättlök år efter år. Jag har en dröm om att kunna leva självständigt. En dröm som sagt men en vacker sådan.

Kram Hojjan!

Måndagsbak

I måndags (ja, jag vet att det är söndag nu) hade jag fullt upp trots det urusla vädret. Men det var tack vare vädret som jag, utan skuldkänslor för att jag inte rensade ogräs, kunde stanna inne hela dagen och göra det jag ville nämligen baka! Jag kan inte påstå att jag har bakat en otrolig massa men lite har jag i alla fall gjort.
Jag började med kakor som jag har suktat efter sen mina bondkakor tog slut. Den här gången gjorde jag en annan variant som absolut älskar! Receptet fann jag i Allt om Mat's kokboksserie Allt om det goda- Kaffekalas. So without further introduction, I'll give you...!

Havrekakor med choklad

Till ca 40 små kakor
1dl havregryn
100g smör, rumsvarmt (jag använde margarin)
1/2dl strösocker
2dl vetemjöl
1/2tsk bakpulver
50g mörk choklad (70%)

Gör så här:
1. Sätt ugnen på 200 grader. Rosta havregrynen i en torr het stekpanna tills de börjar få färg. Låt kallna. Vispa smör och socker poröst. Blanda ner havregrynen och mjölet blandat med bakpulvret. Hacka chokladen och blanda ner den i smeten.
2. Forma degen till små runda kulor. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper och tryck till dem något med en gaffel.
3. Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt kallna på galler.

Det andra som stod på min baklista var hederliga bondkakor. Faktum är att jag hade sparat deg från förra kakbakomgången som jag nu lite kvickt bara skar upp i sisådär fina runda bitar och slängde in i ugnen i ca 10 minuter. Det hela gick så fort att jag inte ens hann ta bilder. Men som tur är så har jag bilder från när jag bakade bondkakor förut. Receptet är lånat ifrån Elin Eks bok Supertanten.

Bondkakor

Till ca 60 kakor
3/4dl sötmandel (jag använde även hasselnötter då jag hade ont om mandlar)
5 1/2dl vetemjöl
2dl strösocker
1 nypa salt
200g smör
1msk sirap
1msk vatten
1tsk bikarbonat

Gör så här:
Hacka mandeln grovt. Rör ihop de torra ingredienserna i en skål, blanda i resten och rör ihop till en deg. Dela degen i två delar och forma till rullar, 4-5cm tjocka. Packa in dem i smörpapper eller plastfolie (jag använde bakplåtspapper då vi inte har något annat hemma) och lägg kallt i kylskåpet en stund.
Sätt ugnen på 200 grader. Ta ut degen och skär den i tunna skivor och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i 8-9 minuter mitt i ugnen.


Ok, jag erkänner. Jag brände bondkakorna! Mörkbruna och knapriga blev de istället för gyllenbruna guldkakor som de egentligen ska vara. Vilket också var skälet till varför jag sparade lite deg så jag inom en snar framtid kunde lyckas med dem i alla fall. Och lyckade är just vad den andra omgången bondkakor blev men de blev lite små... Faktiskt i det minsta laget. Har aldrig sett så små kakor, riktigt söta var de och, icke att förglömma, gyllenbruna!

Och till slut! Medan kvällsmaten bestående av en otroligt god linssoppa stod och puttrade på spisen så fick jag för mig att baka knäckebröd. Jag har gått och tänkt på det ett tag, hur gott det är med knäckebröd och att det inte kan vara svårare att baka en något annat bröd. Så knäckebröd fick det bli! Receptet är taget ifrån Vår kokbok skriven av diverse författare och publicerad av Nordstedts förlag. När Nordstedts för några år sen (bläddrar fibrilt i boken efter tryckåret) gav ut Vår kokbok i ny version köpte min mamma den till mig då hon tyckte att jag behövde en rejäl kokbok. Rejäl är bara förnamnet. Men det är en riktigt bra kokbok, en så kallad baskokbok även om den har med nymodigheter som kimchi, sushi, chai-te och frappé.

Knäckebröd med rosmarin

Ca 30 bröd. Ugn 250 grader.

Ingredienser:

25g jäst

2 1/2dl vatten

2tsk torkad rosmarin

1tsk salt

1tsk flytande honung (man behöver inte köpa flytande honung, det är bara att mikra ens stela burkhonung någon sekund så har man flytande honung)

1/2dl vetekli

2dl grovt eller fint rågmjöl

3dl dinkelsikt

1 1/2dl vetemjöl

Min personliga mening angående alla dessa mjölsorter är att om man inte har dinkelsikt men har grahamsmjöl så tar man det istället. Själv hade jag inte vetekli så jag tog lite havregryn som jag krossade och blandade i. Man tager vad man haver, som en viss Kajsa Warg ska ha sagt om än inte med de orden. Det viktiga är att man rätt mängd av allt. Jag glömde till exempel 1 1/2dl vetemjöl (lite slarvigt då jag hade vetemjöl ^^) och degen var lite väl kletig när jag sen skulle kavla ut den. Så rätt mängd är det viktiga!

Garnering:

ca 3dl solrosfrön

1msk torkad rosmarin

Gör så här:

Rör ut jästen med ljummet vatten (37 grader/ fingervarmt) i en bunke eller köksmaskin. Stöt rosmarin i en mortel. Tillsätt rosmarin, honung, vetekli och mjöl. Arbete degen tills den är smidig, ca 4 min för hand eller 2 min med maskin. Jäs under bakduk ca 15 min. Dela degen i ca 30 bitar och kavla ut till tunna runda kakor med kavel eller kruskavel. (Hurra för kruskavel! Den ligger ju så ofta bortglömd i någon kökslåda) Lägg kakorna på plåtar med bakplåtspapper. Om man inte använder kruskavel behöver kakorna naggas med gaffel eller brödnagg. Pensla kakorna med kallt vatten och strö över solrosfrön och rosmarin. Grädda i 5-7 min. Låt svalna på galler utan bakduk. Förvara dem i burk med lock.

 Ja, jag får nog säga att jag hade ganska fullt upp den måndagen.

Kram Hojjan!