År 2012 i bilder

 

Det här får bli min årsbild som står för hela året som gått. Rätt perfekt faktiskt. Tänk på det, katten som sover i en rund cirkel är året och färgerna i mattan som står för årstiderna. Mycket blått som symboliserar allt regn vi har fått i år. Jag tog kortet i början av året hemma hos en kompis, det är hennes katt.

Jag tänkte att jag lägger upp mina bilder i årstidsföljd, lite som ett kollage. Älskade sånt när jag var liten. Så utan vidare presentation här är VÅREN 2012!

Ja, vad kan man säga om våren. Jag var och hälsade på en kompis som är bosatt i London. Min kusin fyllde 25år och jag hjälpte henne att fixa cupcakes till det stora kalaset. Jag och mamma åkte ner till Kalmar och åkte omkring i Glasriket. Vi ställde fram en korgstol på trappan upp till huset där katterna har suttit hela året och myst. Jag har virkat muffins och småhattar och broderat ett regnmoln med paraply på min skolväska. Det var en rätt bra start på början av året med mycket skoj.

SOMMAR 2012

Sommaren för mig betyder mat, blommor, jordgubbsplockning och härliga gröna dagar. Jag vet nog inget bättre än en sommarfrukost med yoghurt, hemmagjord müsli och egenplockade blåbär. Det är få saker som kan slå det. Vanligtvis är det mamma som gör müslin men år har jag varit snabbare, för ni ska förstå att det är ett nöje att komponera sin egen müsli. Måste ödmjukt säga att jag gjorde en otroligt god müsli, nu ska jag bara komma ihåg receptet till nästa sommar. Min familj äter nämligen bara yoghurt och müsli på sommaren. Resten av året är det gröt som gäller, men det är inte fy skam det heller, speciellt inte med hemmagjort äppelmos.

HÖST 2012

Åh, hösten med sina vackra murriga och varma färger. Vi kan äntligen börja elda i vår vedkamin igen och man kan stå framför den och värma sig. Och visst är det både kanelbullensdag och kladdkakansdag? Hur mycket bättre kan det bli? Goda linsgrytor, pumpor att karva, äpplen att göra mos av och dimmiga mornar.

VINTER 2012

Vinter betyder oftast jul speciellt om det är slutet av året. I december när det var kallt som attan drog jag till London, andra gången för i år, och gick på konsert. Även om det var juldekorationer överallt och julsånger i varje varuhus så saknade jag snön. Det var fortfarande grönt där!

Så det var mitt år i bilder! Lite pyssel, mycket mat och många bilder.

// Hojjan

En julklapp i efterhand

Jamen då är det väl dags för ett blogginlägg. Det var ett tag sist och som plåster på såren och för att det nyss var jul så blir det en julklapp, nämligen mina favoritbloggar.

De handlar alla om livet, pyssel, hantverk och allt det vackra i livet. För mig ger de dessutom en annan bild av livet, om det så är perfekt, verkligt, färgglatt eller bara annorlunda. De är välskrivna och med vackra bilder som fyller en med inspiration, glädje och även lite avundsjuka (hur är det möjligt att ta så vackra bilder?! måste vara en magisk kamera). Du kommer säkert känna till några av bloggarna, en del är rätt kända. Lägg märke till den vita bakgrunden som de flesta bloggarna har, kanske det är receptet på en framgångsblogg? Jag, för min del, älskar färg. Fast min somriga bakgrund sticker ut lite så här i vintertider... Måste hitta en fin vinterbakgrund jag kan byta till, jag kanske rent ut av borde följa årstiderna (food for thought). Nåja, här följer en lista med mina favoritbloggar:

Bilden (eller ja headern) tillhör Mokkasin

Det här är den blogg jag började följa allra först och det finns en naturlig förklaring till detta. Det är en otroligt fin blogg som jag tyvärr nog aldrig hade hittat om det inte var för att blogginnehaverskan även hade en liten butik med samma namn i Katrineholm och att jag vid den här tiden blev faster för tredje gången i mitt liv. För dom som känner till bloggen så vet ni att blandat med stilrena bilder från ett otroligt vackert och vitt hem får man uppdateringar om nyinkomna saker i webb-butiken The Little Cute Mokkasin. Butiken, som förr fanns i fast form men nu endast på nätet, har ett överflöd av söta saker, affischer och barnkläder. Det var så jag kom i kontakt med butiken, som nybliven faster är det omöjligt att inte köpa den där söta röda bodyn med gröna äpplen och butiken låg ju på vägen mellan bussstationen och biblioteket, en rutt som jag går ofta. Omöjligt.
Och när jag var därinne och införskaffade det jag inte kunde motstå och förundrades över alla de underbara ting butiken innehöll så var Sofia, som blogginnehaverskan heter, så snäll att meddela att hon hade en blogg. Och så var jag fast.

Headern tillhör Kungen och Majkis.

Den här finfina bloggen hittade jag rätt nyligen men jag förstod direkt att den här kommer jag komma ihåg. Hur hittade jag den egentligen? Jag minns inte och det var ju ändå rätt nyligen (ytterst oroväckande för att vara min ålder). Jag letade efter virkmönster för julpyssel och fann i denna blogg mönster på pyttesmå sockor eller skridskor om sätter fast ett gem. Jag föll direkt.

Det är en virkblogg med härliga inslag om livet. Sen är det sättet bloggen är skriven på, annorlunda och nytt på ett sätt. Väldigt trevligt.

Headern tillhör Hildas hem.

Fann denna gröna blogg i somras när jag letade efter tips på köksträdgårdar. Hildas hem, visades sig, innehöll inte bara trädgårdstips utan DIY, recept, vackra bilder på söta kattungar och en webb-tidning med ännu mer tips, inspiration och vackra etiketter till saftflaskor eller syltburkar. För er som inte visste så kom denna blogg på en hedersvärd andraplats i "Sveriges bästa gröna blogg 2012", tyvärr bortpetad ifrån förstaplats av Underbara Clara men jag måste säga att jag ändå föredrar denna underbara blogg framför Claras. Om jag vill ha inspiration så är det här jag letar först eller på nästa blogg i min lista...

Headern tillhör Craft & Creativity.

Som namnet antyder är detta en pyssel och hantverksblogg. Den är full till bredden med underbart och fiffigt pyssel. Kolla bara på headern! Så vacker. Det finns även en tillhörande pysselbutik, nätbaserad såvitt jag förstått, som går under namnet Make & Create. Det var här jag hittade idéen, som bloggerskan i sin tur hade hittat nån annanstans, om att pärla hörlurarna till mobilen. Den idéen kom i rättan stund för den vita sladden till mina hörlurar började bli oåterkallelig smutsig. Sååå, bra att jag fann den bloggen för annars hade jag nog behövt köpa nya hörlurar och sådana är dyra för en fattig student!

Headern tillhör Fabulös inspiration.

I slutet av sommaren, ungefär samtidigt som det var dags att börja tänka på vad man skulle göra under hösten, fann jag denna blogg. Eller om det var boken jag hittade först? I vilket fall så blev jag, inte helt konstigt, inspirerad att börja dreja och göra mina egna tekoppar precis som Frida. Det blev tyvärr inte av. Kom inte in på kursen jag sökte.
Men den här bloggen finns kvar med all sin fabulösa inspiration. Här snackar vi färg, allt är inte bara vitt med enstaka inslag av vinrött eller annan dramatisk färg, nej här finns det bilder på ett hem i färg. Kaklet i hallen, ett vardagsrum med en storblommig gul tapet och ett ljusblått nästan turkost skåp, köket förvisso vitt men med en grön hylla fylld med färgglada grytor och karotter och skålar och ett träfärgat bord (sådana är nog rätt ovanliga att se nuförtiden). Fridas egna keramik är så vacker att det är svårt att motstå att köpa upp allt hon gjort. Tur för mig att jag är kan-själv-sinnad. Om jag lärde mig så kan nog jag också jag göra fina tekoppar i härliga färger. Om jag hade råd skulle jag nog till och med kanske ta en kurs från Frida själv. Det vore nått det. Något att önska sig i födelsedagspresent kanske...

Ja det var mina absolut favoritbloggar. Hoppas de kommer som en glad julklapp till er alla.

//Hojjan

Nobels Fredspris 2012

Europeiska Unionens flagga, bildkälla Svanen.se

Det kan väl inte ha undgått någon att årets fredspristagare är Europeiska Unionen. Vi alltså! Och idag den 10 december 2012 hölls ceremonin. Oplanerat fastnade jag framför tv:n ner ceremonin började. Kommentatorn beskrev blommorna som prydde insidan av Oslos rådhus och jag tänkte att jag ska bara se lite på blommorna men sen började ordförande för Norska Nobelkommittén Torbjörn Jagland att tala. Han talade om EUs historia, kol- och stålgemenskapen och vikten av EU speciellt i dessa tider. Jag fastnade som sagt. Det var som att hamna i min historielärares klassrum och lyssna på hennes berättelser och redogörelser om hur världen var innan vår tid. Den enda skillnaden ifrån klassrummet var att hotet om läxförhör inte längre vägde över mina axlar.
Fredspriset och diplomet delades ut. Nästa talare tar plats. Det är EU-ordförande Herman Van Rompuy, född 1947 i Belgien. Något jag minns (låter rätt dumt eftersom talet hölls alldeles nyss, men mitt minne fungerar bara om jag skriver ner saker jag måste komma ihåg) från talet var just detta citat av Herodotos:

"[...] i fredstid begraver sönerna sina fäder men i krigstid begraver fäderna sina söner."

Det är med detta citat jag kan förstå hur sorgliga krig är, som gör att jag kan förstå meningar i historieböcker om första världskriget som skriver om hur hela generationer gick förlorade i kriget. Med tanke på att jag är uppväxt i Sverige så har jag och många med mig svårt att förstå krig, vi har levt i fred i snart två hundra år. Vårt sista krig (korrekt skrivet så borde det väl stå senaste istället för sista men jag tänker vara hoppfull) var 1814 mot Norge.
Tillbaka till fredstalet. Det känns faktiskt bra att EU fick fredspriset för det är så lätt att glömma bort i just dessa svåra tider vad EU står för då, nu och förhoppningsvis även i framtiden nämligen FRED. Något annat Van Rompuy sa var att EU är som fredskonferens förutom att det är en permanent fredskonferens och han citerade en av EUs grundare Jean Monnet, fransk affärsman och politiker;

"Better fight around a table than on a battlefield."

Frankrikes flagga taget vid Triumfbågen, bildkälla Hojjan

Det hela påminner lite om Kung Artur och riddarna av det runda bordet. Eller varför inte De tre muskutörerna: En för alla och alla för en!

För att sammanfatta det hela så känner jag mig som en Europeisk medborgare idag, vilket är lite kul för jag kan inte minnas när jag senast kände mig som en svensk medborgare vilket är väldigt svenskt i säg.

//Hojjan

Ever heard of...

The Audreys

Första gången jag hörde gruppens låtar var i en mini tv-serie som heter Rain Shadow (Regnskugga), som handlar om två veterinärers arbete under torkperioden i Australien. The Audreys debut album Between last night and us var tv-seriens soundtrack och jag föll direkt. Jag hade aldrig hört något liknande, det var så annorlunda och otroligt vackert. Melankoliskt och melodiskt med instrument som tillförde mer än jag trodde de kunde.



Först kunde jag bara lyssna på dom via youtube och deras myspace-sida och jag lyssnade så fort jag fick chansen. Jag satt och skrev till deras musik, förlorade mig i tonerna till Oh Honey och Banjo & Violin. När jag väl upptäckte dom hade de redan släppt sitt andra album When the flood comes. Paradise City och Small things är nog mina favoriter, Small things speciellt. Texten är underbar och så rätt.

If there's one thing that I'm keeping out of all the things I've found
Is that the best way to be heard sometimes is to not make a sound
And the things we want the most fetch not a penny nor a pound
And all it takes to find your feet is just to stand your ground

Lyrics from Small things by The Audreys 

2010 kom deras tredje album ut, Sometimes the stars och till titelspåret släpptes även en musikvideo. Videon skildrar sången på ett utsökt och sött sätt om även lite kusligt och spöklikt, den får mig att tänka på Sprited away.




//Hojjan

Morotsmarmelad

Igår tog jag upp de sista morötterna ur landet och istället för låta dem ruttna bort så tog jag tillfället i akt att göra morotsmarmelad, vilket jag aldrig gjort förut men som jag väl har ätit och velat testa på att göra själv. Det är egentligen otroligt enkelt att göra morotsmarmelad, vet inte riktigt vad som har hindrat mig förut.
Som vanligt när jag ger mig in i matlagning så saknar jag alltid några ingredienser, t.ex idag skulle jag ha haft både apelsin och citron men nej, det gick inte att finna i någon vrå här hemma så det fick duga med clementiner och en halv citron. Man tager vad man haver!

Hojjans Morotsmarmelad

500g morötter (jag hade både orange och gula morötter)
2 clementiner
1/2 citron
6dl vatten
8dl syltsocker
2tsk krossade kardemummakärnor
3 kanelstänger

Skölj och skala morötterna. Riv morötterna. Jag finrev de orange morötterna och grovrev de gula för de skulle sticka ut lite i allt det orange. Lägg morotrivet i en kastrull.
Skölj clementinerna nogrannt. Riv clemtentinerna (inte världens lättaste uppgift då skalet är supertunt och som gjort för att enkelt skala av). Skala sen bort skalet och pressa i saften med morötterna. Pressa i citronsaften bland morötterna.
Ställ kastrullen på spisen och häll i vatten, socker, kardemumma, kanel och rör om. Koka upp och låt sen småputtra i 10-15 minuter. Skumma av, gör marmeladprovet och häll sen upp på varma burkar.

//Hojjan

Äppelmånaden Oktober

Oktober har susat iväg som en iskall höstvind. Det har blivit kallare och mörkare för var dag som går och inte har det slutat regna heller. Trots detta så är hösten min favoritårstid. Varför?
Jag älskar de vackra höstfärgerna, skördetiden, kanelbullens dag, att man får klä sig i varma, vackra stickade  tröjor och sockor, att man får baka tusen olika sorters äppelkakor, att vi börjar elda i öppna spisen och att man kan se stjärnorna på kvällen.

Ett av mina favorit äppelrecept är en äppelpudding. För bara några år sedan började jag följa ett matlagningsprogram som på svenska heter Det Goda Livet och på engelska River Cottage. Förra sommaren visade SVT serien som på engelska hette River Cottage Everyday och ett av avsnitten handlade om bröd. Inte nog med att Hugh Fearnley visade hur man rör ihop sin egna surdeg och lär en hur man svänger ihop en foccacia, men man fick också enkla tips på hur man tar hand om resterna, smulorna och gör sitt eget ströbröd som blir grunden till andra otroliga maträtter. Hugh gjorde en trerättersmiddag innehållande hemmagjort ströbröd. Jag föll för efterrätten som var så annorlunda jag någonsin bakat. Det var en "eggy bready apple pudding", lätt kallat äppelpudding. Här nedanför följer receptet, med all respekt till Hugh och River Cottage.

Äppelpudding

ugn 180 grader 

Äggstanning

2,5dl mjölk

1,5dlvispgrädde

2 ägg + 2äggulor

65g strösocker

125g ströbröd (helst hemmagjort)

3-5 normalstora äpplen

2msk smör

2msk farinsocker

1msk smör

25g socker

Häll mjölk och grädde i en kastrull och låt det nästan koka upp. 

Vispa ägg och socker, tillsätt vätskan försiktigt och vispa. Tillsätt 3/4 av ströbrödet.

Stek äppelklyftor sakta i smöret och farinsockret tills de blir mjuka. 

Lägg äppelklyftorna i botten av formen häll sedan över äggstanningen.

Smält smör och blanda med resten av ströbrödet och 25g socker. Strö över äggstanningen. 

Grädda i ugnen i ca 30 minuter.

Andra saker vi gör med äpplen är äppelmust, äppelmos, äppelchips och ett dussintals äppelkakor, pajer och tårtor. Oktober är verkligen en äppelmånad i min familj.

Kram Hojjan!

September den plommonröda månaden

September har varit en rätt 'busy' månad för mig. Jag har börjat plugga igen vilket gör att jag är bortrest tre dagar i veckan men gud vad kul det är att få plugga med något man tycker om. Vet inte om jag har sagt det sådär rakt ut men jag studerar koreanska. Ett lite udda val kan tyckas men jag har mina orsaker och jag älskar numera språket. Det är spännande att få lära sig ett nytt språk och ett nytt sätt att skriva på. Koreanska har ett eget 'alfabet' som kallas hangul. Jag tänkte precis skriva att det koreanska alfabetet har färre bokstäver än det svenska men efter att snabbt ha räknat alla vokaler och konsonanter för jag nog ta tillbaka min ord. De har 19 konsonanter och 21 (!!!) vokaler. Totalt 40 bokstäver! De slår oss med en hästlängd. Jaja, den här lilla berättelsen var lite som en förklaring hellre än en ursäkt till varför jag inte har bloggat särskilt mycket.
Förutom att koreanskan har hållit mig sysselsatt så har två viktiga kvinnor för mig fyllt år och den ena har dessutom uppnått den hedervärda åldern 90! Det skulle självfallet firas med dunder och brak så jag har haft fullt upp med födelsedagskalas-förberedelser (lååångt ord, om det ens räknas som ETT ord?). De två damerna fyller turligt nog år dagarna efter varandra. De är också turligt nog mor och dotter så att slå ihop kalasen till ett enda föll sig naturligt. 90-åringen fick bestämma mat och efterrätt och jag och min kusin och även min mamma på ett hörn eller två hjälptes åt att laga mat till festen.

Meny

Huvudrätt

Laxtårta med lax- och räkfyllning

Smörgåstårta med skink- och olivfyllning

Smörgåstårta med avokado- och rödbetsfyllning

Efterrätt/ fika

Maräng och lingontårta

Äppelpaj

Blåbärskaka

Hallongrottor

Hjärtformade bullar

Ja, det blev en lyckad fest och alla uppskattade den goda maten och vilket överflöd av mat det var. Ibland kanske man tar i för mycket men det är så sällan man får tillfället att fira en 90-åring. Ja det är väl på sin plats att säga att denna 90åriga dam är min älskade mormor. Det är hon som har lärt mig det mesta om virkning och stickning och broderi. 

Som alltid när man fyller år och speciellt när man fyller jämt så får man ett överflöd av blommor. Buketter, korgar, vaser, krukor, ja blommor i alla dess former. Och som sedvanligt är (eller var snarare) brukar födelsedagsbarnet fotograferas mitt i detta hav av blommor. I varje fotoalbum jag har bläddrat i finns det kort från de stora födelsedagarna där mormor sitter bland sina blommor. Det är en fin tradition.

Så där har ni det. Trots att jag inte uppdaterat så regelbundet som man kan önska så ska ni veta att jag har varit kreativ även den senaste månaden och jag har bildbevis på det också! Nu ska jag bara föra över det till bloggen^^

Kram Hojjan

Ever read...

Land of Lions
av Cassandra Jean.

Bilden är från MangaMagazine.net och är ritade av Cassandra Jean

Det är en serie om två krigare som ger av för att hitta ett botemedel mot den obotliga sjukdom som har drabbat deras kung. Historien utspelar sig i en värld där människor inte bara samexisterar med djuren utan också har tagit till sig deras maner. Huvudkaraktären Faris kommer från Land of Lions och kallas bland sitt folk the Black Knight eftersom att han är delvis lejon delvis panter. Tillsammans med sin vän Gates ger de sig av på en resa bland alla länderna för att hitta the Immortal Chalice (den odödliga bägaren) som ska rädda livet på deras kung. På sin resa får de träffa alla möjliga slags folk och personer som alla vävs in i berättelsen.

Bilden är från MangaMagazine.net och är ritad av Cassandra Jean

Det som gör den här berättelsen speciell för mig är konceptet att folk tar efter egenskaper från de djur som bor i landet. Jag har själv en del berättelser med samma koncept och att se att det finns andra som tänker likadant känns spännande. Jag tycker om sättet på hur hon behandlar konceptet, hur om man bor i Land of Lions så ser man ut på ett visst sätt, man har en speciell matkultur och att man har en typ av klädstil. Jag gillart!

From the left: Gates (lion), Faris (lion/panther), Trisha (lion), Camille (snail), Sasha (crow). Bild ifrån Cassandra Jean- devaintart

Men innan jag visste om konceptet så föll jag för sättet serien är ritad på. Den är så olik någon annan manga jag läst förut. Vilket kan ha att göra med att författaren och konstnären Cassandra Jean är ifrån USA, så egentligen är det inte manga... Hur som haver så är denna serie både berättelse- och bildmässigt otroligt uppfriskande efter alla likande manga-stories.
Bilderna då? Hur skiljer de sig ifrån manga?? Jamen kolla på dem! Så enkla, så råa på ett sätt men ändå oerhört fina. Till skillnad från manga så känns det här enklare att rita, inte en massa precisa detaljer men jag kan tänka mig att det ligger lika mycket arbete bakom Land of Lions som vilken annan mangaserie som helst.

Bilden är från MangaMagazine.net och är ritad av Cassandra Jean

Cassandra Jean har skrivit och ritat fler serier än Land of Lions och för mer information om dem och skaparen själv så länkar jag till diverse sidor.

DeviantArt-  http://cassandrajean.deviantart.com/ 

Blogg-  http://cassandrajeanart.blogspot.se/ 

Twitter-  https://twitter.com/cassandrajp 

Tumblr-  http://cassandrajp.tumblr.com/ 

För att läsa Land of Lions rekommenderar jag MangaMagazine.net där även andra av Cassandra Jeans serier finns för den nyfikna.

Kram Hojjan!

Camilla Plum!

Jag upptäckte Camilla Plum för några år sedan när hennes program gick på SVT. Först kollade jag på programmen för att det inte gick något bättre på tv och jag är trots allt intresserad av både mat och trädgård. Plums program blandade båda ämnen perfekt. Men det som gjorde att jag föll var det avsnittet när hon tog hand om sin tomatskörd. Hon gjorde, vad jag vill kalla, världens enklaste och godaste tomatsås! Hon tryckte ner tomater av olika sorter och färger i en stor glas burk, petade ner kryddor och vitlök mellan tomaterna och hällde till sist på olivolja och salt. Sen satte hon på locket men skruvade inte fast det helt för nu skulle hela burken in i ugnen! Japp, ni läste rätt, in i ugnen med den. Där fick tomaterna stå till de såg kokta ut, då tog hon ut dem och skruvade fast locket ordentligt och sen ställde hon tillbaka dem i ugnen på eftervärme och där de fick stå tills de svalnat.
När jag såg det programmet tyckte jag att det verkade helt otroligt och fantastiskt. Vilket bra sätt att göra hemmagjord tomatsås på! Den sommarn hade vi ett överflöd av tomater så självklart letade jag rätt på receptet, översatte danskan till någorlunda begriplig svenska och satte igång. Jag måste säga att det är något av de bästa recepten jag har prövat.
Till saken hör att jag nu är Camilla Plum-frälst. Så när jag nu en sysslolös sommarkväll sitter och rullar tummarna och letar på nätet om hur man gör ett köksland utav en gräsmatta så kom jag och tänka på Plum. Tänk om hon har några trädgårdsprogram som jag inte har sett... (googlar på nätet) Oh tänka sig, det hade hon! Och så har jag lärt mig ett nytt ord. Haven är danska för trädgård. Något av det första hon gör i programmet är att göra om en gräsmatta till ett köksland, nämen vilken otrolig tur jag har!

Och nu tänker jag dela med mig av min otroliga tur till er, för här är tomatreceptet och en länk till trädgårdsprogrammet.

Här har vi en tös som är stolt över sina tomater

Konserverade tomater- Camilla Plum

• 2 kg mogna tomater
• 2 dl olivolja
• 1 hel vitlök, plockad i klyftor
• En stor handfull färsk basilika
• 1 1/2- 2 msk grovt salt
• Glasburk

Dela de största tomaterna, de små går in hela i burken. Fördela dem i glasburken så att de är helt fulla.

Pressa tomaterna samman. Peta i basilika och vitlök på båda sidorna längs burken, ha på salt, häll olivoljan över och skruva nästan på hela locket, om det inte är konserveringburkar med gummiring för du ska locket helt på. När man värmer upp glaset så vill ånga komma ut, om locket då är helt stängt så exploderar burken. Men med gummiring slipper man det.

Sätt burkarna i ugnen på 110 grader och låt de stå tills innehållet liknar kokta tomater, att de har fallit samman och det bubblar lustigt i glaset. Ta ut burkarna och skruva på locket ordentligt med grytlappar medan de är varma. Sätt tillbaka dem i ugne och kyl av. Konserveringsglas för stå kvar i ugnen tills de svalkas av.

Någon har kommit för att stjäla tomaterna!

Kram Hojjan!

Finaste fiket 1

Inom en radie på ungefär 30 minuter från där jag bor finns det otroligt fina fik, ingen är den andra lik och alla erbjuder olika smaker och möjligheter. Idag tänker jag skriva om fiket jag gillar allra mest, nämligen Ekenäs Kvarn.

Jag vet inte om det är någon ny trend men hursomhelst så börjar kvarnar bli otroligt populära. Ekenäs kvarn, Warbro kvarn, Saltå kvarn. Grejen med Ekenäs kvarn är att det är otroligt fikabröd, härlig miljö och hemtrevlig inredning (älskar den stora Gustav Klimt affischen! syns på bilden längst ner) och att det sen har ett litet rum fyllt med diverse antikviteter gör sitt till. Jag är kär i alla de vackra sakerna som står och trängs. Vackra, gamla, stilfulla, eleganta. Det finns många adjektiv att beskriva dessa ting.

Nytt för i år är de engelska kolorna som förvaras nostalgiskt i stora glasburkar. En krona styck och hälften av denna krona, alltså 50 öre, skänks vidare till kvinnojouren i Flen. Jag offrar gärna lite pengar och tänder på dessa goda brittiska kolor i förmån till välgörenhet. Jag erkänner, jag är en gottegris och favoritgodiset är nog kolor, karameller, polkagrisar och choklad. Kunde jag så skulle jag gladeligen ta en tripp ner till Gränna varje gång mitt polkagrisförråd tar slut.

Men det är inte bara kolorna och antikviteterna som drar mig till Ekenäs kvarn. Som nämnt ovan, det är det goda fikabrödet. Här finns det mycket att välja mellan och allt till ett rimligt pris. Det är inga skyhöga priser trots fikets popularitet. Här är en del av utbudet:

Äppelpaj med vaniljsås

Chokladfudgepaj med grädde (den är supergod!)

Pecannötspaj med glass

Syster Annas ekorrbo- formkaka med jordnötter och kolasås

Afternoon-tea med scones

Dessutom bjuds på mackor som du aldrig sett förrut med rökt gädda som fångats i en närbelägen sjö och minst tio olika sorters te. Som den te-älskare jag är så kan ni förstå att det är rena himmelriket. Ekenäs är ett kafé i min smak, jag vill nog till och med sträcka mig så långt att säga att det är mitt absoluta favoritkafé och mycket ska till för att få mig att ändra åsikt.

Förutom kaféet finns det dessutom en teater beläget i högra delen av kvarnen och på övervåningen kan man gå på yoga. Har man lust att gå en stump är det fullt möjligt att ströva omkring i parken tillhörande Ekenäs herrgård och kanske till och med ta en tur in på Ekenäs trädgård beroende på säsong. 

Vad mer kan jag säga? Jag gillart, helt enkelt! Hoppas du gillar det med.

Kram Hojjan!

Hemgjord yoghurt!

Jag är på väg mot att bli självförsörjande. Sakta men säkert jag lär mig grunderna i matlagning. Förra helgen gjorde jag pasta. Själva degen var otroligt lätt att göra, kruxet var att kavla den tillräckligt platt och få till alla fina former. Det hela är mycket lättare med en pastamaskin men vår maskin saknade vev och jag fick stå i timmar och snurra på en skruvmejsel för att få till det. Men pasta blev det!

Den här helgen tog jag steget mot hemgjord yoghurt, vilket också var lätt att göra. Receptet är taget ifrån boken Svenska Ostar skriven av Mia Öhrn och Henrik Francke. Mia Öhrn är ett välkänt namn inom sötsakernas värld, hon har skrivit ett flertal kokböcker och som sent som  i höstas kom hon ut med boken Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk. På hennes blogg kan man hitta många goda recept på både det en och det andra. Henrik Francke måste jag erkänna att jag inte känner till så jag utgår ifrån den korta introduktionen som boken erbjuder. Han är skribent, fotograf och har skrivit bland annat prisbelönta Brödälskare och Gucka- världens röra.

Yoghurt

Ca 1 liter

1 liter standardmjölk

2 tsk naturell yoghurt

Hetta upp mjölken i en kastrull till strax under kokpunkten (ca 95-96 grader). Dra kastrullen från plattan och låt mjölken svalna till 43 grader. Vispa ner yoghurten i mjölken och häll blandningen i en termos. Låt termosen stå i rumstempertur i ungefär tolv timmar. Häll yoghurten i en burk och kyl den.

Jag hittade en annan fin sida på nätet om hur man gör sin egen yoghurt och fil bland annat, Alternativ.nu- praktisk kunskap om självhushållning. Dom tipsar om att när yoghurten man gjort själv börjar ta slut kan man göra en ny sats på den yoghurt man har kvar.

Jag hällde upp min yoghurt på en föredetta juiceflaska idrån Frankrike, den hade den perfekta storleken och formen för ändamålet. Buketten till höger är blåbärsris och buketten till vänster är blommor plockade längs vägrenen, det är liten blåklocka, prästkrage, rågblåklint, röllika och så är det en liten lila blomma,en liten gul blomma, en sorts gräs, fluffiga gula, vita och gräddvita moln av någon slags blomma.

Tänk att man kan plocka så fina blommor längs vägrenen.

Kram Hojjan!

Mer musik!

Vad sägs om lite mer med musik? Det här är en koreansk indiegrupp som heter Soran. Det är en fin, lugn låt som man blir glad av. Lite svår att sjunga med i men det får man ta. Det måste erkännas att jag mest gillar videon som är helt otrolig, låten är lite... vanlig och det känns som jag har hört den förut om man bortser ifrån koreanskan.

Och så lite koreanska!

안녕하세요 (annyeonghaseyo)

Det betyder, rätt och slätt, hej.

Så 안녕하세요 allihop!

Kram Hojjan!

Trädgårdsmästarens Lilla Gröna

Precis som varje kinesisk kommunist en gång i tiden hade Maos Lilla Röda och varje tonårsflicka hade sin hemliga dagbok likaså behöver varje trädgårdsmästare en egen liten grön dagbok där man kan skriva ner allt som händer i trädgården, vad man har sått i vilka lådor eller land, vilket väder det var den vintern och hur mycket frukt plommonträdet gav det året. Det är alltid bra att ha koll på vad som har hänt i ens trädgård tidigare år, speciellt om man håller på man växelbruk då man helst inte vill så samma sort på samma plats år efter år. Har man fyra lådor så är det nog rätt enkelt att komma ihåg vad som odlades i vilken låda men har man som vi har här hemma femton lådor, ja då är det svårare att ha koll. Och nu har jag äntligen tagit mig i kragen och införskaffat en rejäl bok som räcker i många år. Grön är den dessutom. Jag köpte boken på ORDNING&REDA och det jag tycker bäst om med den är bandet som man lägger mellan sidorna, då är  det så mycket lättare att veta vart man är.

Medan jag åt lunch fyllde jag i sidorna med skisser på lådorna och vad som växer där. Jag började med att skriva År 2012 och gjorde ett kort redogörelse om hur året har varit hitintills, väder- och växtmässigt, när syrenen blommade och och hur mycket det har regnat.Sedan ritade jag låda för låda och skrev ner vad som växte var. Jag ritade även upp växthusbädden och vårat potatisland bakom huset. Min plan är man också ska ta bilder och lägga in i boken så man vet hur trädgården faktiskt såg ut. Det kommer förhoppningsvis bli en underbar liten trädgårdsdagbok som man sen under vintertid kan ta fram och glädjas över.
Ju mer jag tänker på det desto mer inspirerad blir jag att skriva in allt om trädgården. Man kanske skulle föra in en tabell som visar hur mycket det regnar i sommar? Man kan ju alltid skriva in de experiment man har för sig, till exempel i år så har mamma och jag sparat en del matlökar från förra året (egentligen så var det mer att vi glömde att ta upp dem). Vi tänker låta de gå i blom för att se om man på så sätt kan få ut fler lökar som man sen själv kan sätta istället för att köpa sättlök år efter år. Jag har en dröm om att kunna leva självständigt. En dröm som sagt men en vacker sådan.

Kram Hojjan!

Måndagsbak

I måndags (ja, jag vet att det är söndag nu) hade jag fullt upp trots det urusla vädret. Men det var tack vare vädret som jag, utan skuldkänslor för att jag inte rensade ogräs, kunde stanna inne hela dagen och göra det jag ville nämligen baka! Jag kan inte påstå att jag har bakat en otrolig massa men lite har jag i alla fall gjort.
Jag började med kakor som jag har suktat efter sen mina bondkakor tog slut. Den här gången gjorde jag en annan variant som absolut älskar! Receptet fann jag i Allt om Mat's kokboksserie Allt om det goda- Kaffekalas. So without further introduction, I'll give you...!

Havrekakor med choklad

Till ca 40 små kakor
1dl havregryn
100g smör, rumsvarmt (jag använde margarin)
1/2dl strösocker
2dl vetemjöl
1/2tsk bakpulver
50g mörk choklad (70%)

Gör så här:
1. Sätt ugnen på 200 grader. Rosta havregrynen i en torr het stekpanna tills de börjar få färg. Låt kallna. Vispa smör och socker poröst. Blanda ner havregrynen och mjölet blandat med bakpulvret. Hacka chokladen och blanda ner den i smeten.
2. Forma degen till små runda kulor. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper och tryck till dem något med en gaffel.
3. Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt kallna på galler.

Det andra som stod på min baklista var hederliga bondkakor. Faktum är att jag hade sparat deg från förra kakbakomgången som jag nu lite kvickt bara skar upp i sisådär fina runda bitar och slängde in i ugnen i ca 10 minuter. Det hela gick så fort att jag inte ens hann ta bilder. Men som tur är så har jag bilder från när jag bakade bondkakor förut. Receptet är lånat ifrån Elin Eks bok Supertanten.

Bondkakor

Till ca 60 kakor
3/4dl sötmandel (jag använde även hasselnötter då jag hade ont om mandlar)
5 1/2dl vetemjöl
2dl strösocker
1 nypa salt
200g smör
1msk sirap
1msk vatten
1tsk bikarbonat

Gör så här:
Hacka mandeln grovt. Rör ihop de torra ingredienserna i en skål, blanda i resten och rör ihop till en deg. Dela degen i två delar och forma till rullar, 4-5cm tjocka. Packa in dem i smörpapper eller plastfolie (jag använde bakplåtspapper då vi inte har något annat hemma) och lägg kallt i kylskåpet en stund.
Sätt ugnen på 200 grader. Ta ut degen och skär den i tunna skivor och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i 8-9 minuter mitt i ugnen.


Ok, jag erkänner. Jag brände bondkakorna! Mörkbruna och knapriga blev de istället för gyllenbruna guldkakor som de egentligen ska vara. Vilket också var skälet till varför jag sparade lite deg så jag inom en snar framtid kunde lyckas med dem i alla fall. Och lyckade är just vad den andra omgången bondkakor blev men de blev lite små... Faktiskt i det minsta laget. Har aldrig sett så små kakor, riktigt söta var de och, icke att förglömma, gyllenbruna!

Och till slut! Medan kvällsmaten bestående av en otroligt god linssoppa stod och puttrade på spisen så fick jag för mig att baka knäckebröd. Jag har gått och tänkt på det ett tag, hur gott det är med knäckebröd och att det inte kan vara svårare att baka en något annat bröd. Så knäckebröd fick det bli! Receptet är taget ifrån Vår kokbok skriven av diverse författare och publicerad av Nordstedts förlag. När Nordstedts för några år sen (bläddrar fibrilt i boken efter tryckåret) gav ut Vår kokbok i ny version köpte min mamma den till mig då hon tyckte att jag behövde en rejäl kokbok. Rejäl är bara förnamnet. Men det är en riktigt bra kokbok, en så kallad baskokbok även om den har med nymodigheter som kimchi, sushi, chai-te och frappé.

Knäckebröd med rosmarin

Ca 30 bröd. Ugn 250 grader.

Ingredienser:

25g jäst

2 1/2dl vatten

2tsk torkad rosmarin

1tsk salt

1tsk flytande honung (man behöver inte köpa flytande honung, det är bara att mikra ens stela burkhonung någon sekund så har man flytande honung)

1/2dl vetekli

2dl grovt eller fint rågmjöl

3dl dinkelsikt

1 1/2dl vetemjöl

Min personliga mening angående alla dessa mjölsorter är att om man inte har dinkelsikt men har grahamsmjöl så tar man det istället. Själv hade jag inte vetekli så jag tog lite havregryn som jag krossade och blandade i. Man tager vad man haver, som en viss Kajsa Warg ska ha sagt om än inte med de orden. Det viktiga är att man rätt mängd av allt. Jag glömde till exempel 1 1/2dl vetemjöl (lite slarvigt då jag hade vetemjöl ^^) och degen var lite väl kletig när jag sen skulle kavla ut den. Så rätt mängd är det viktiga!

Garnering:

ca 3dl solrosfrön

1msk torkad rosmarin

Gör så här:

Rör ut jästen med ljummet vatten (37 grader/ fingervarmt) i en bunke eller köksmaskin. Stöt rosmarin i en mortel. Tillsätt rosmarin, honung, vetekli och mjöl. Arbete degen tills den är smidig, ca 4 min för hand eller 2 min med maskin. Jäs under bakduk ca 15 min. Dela degen i ca 30 bitar och kavla ut till tunna runda kakor med kavel eller kruskavel. (Hurra för kruskavel! Den ligger ju så ofta bortglömd i någon kökslåda) Lägg kakorna på plåtar med bakplåtspapper. Om man inte använder kruskavel behöver kakorna naggas med gaffel eller brödnagg. Pensla kakorna med kallt vatten och strö över solrosfrön och rosmarin. Grädda i 5-7 min. Låt svalna på galler utan bakduk. Förvara dem i burk med lock.

 Ja, jag får nog säga att jag hade ganska fullt upp den måndagen.

Kram Hojjan!